Kirjeen teksti
Midsommardagen 1899 i Kaavi
Kära Minna!
Ofantligt ruskigt och kallt. Sådant är midsommarvädret här. F.m. regnstänk, nu e.m. matt solsken genom flormoln. Winden har hela veckan varit ost med dragning mot norr. Märkvärdigt att den ej vänder. Trots denna köld, har löfvet spruckit ut nästan h.o.h. och gräset växer, men mycket litet. Ett under skall ske, om någon äring kan häråt påräknas. Ditt kära bref fick jag i dag morgse. Svara på fogdens fråga att Hermannin pelto kan nog dikas sen jag kommer hem. Men skulle de andra dikena derförinnan får färdiga, så böra de gräfvas också här, innan dikarena gå bort. Dikena gräfvas i linie med dem på andra sidan utfallsdiket, d.ä. från landsvägen mot utfallsdiket.
Jag har i dag hela dagen hållit på med Kotka papper, tagit afskrifter af diverse intyg t.v. Ännu har jag icke fått intyget från Kuopio hvarom jag vid hitfärden bad Kahra bestyra om. Jag skall ännu i qväll börja med sjelfva dispositionen.
I måndag få vi börja intonera. Det lärer bli förtretligheter vid stämningen om ej vädret blir varmare, ty Kaupelin har anfäktats af rheumatism till följe af kölden. Blir han orörlig till dess vi skola stämma, så är det ett farligt spektakel. Går allt ordentligt, så bör vi kunna ha syn den 7de Juli; Resa den 8de, äro i St Michel den 9de och få vi der på söndagen allt mätt, så kunna vi vara hemma den 10de.
Många dagar blir dock ej vistelsen der, ty jag har lofvat fara till Etseri för att intonera och stämma. Denna resa bör aflöpa på omkr. 6 à 7 dagar. Bref om att de antagit mitt anbud erhöll jag på stationen då jag reste hemifrån.
Rådgör nu med Werner och Arthur om det är skäl att gossarna repetera sina kurser och försöka till annat läroverk i höst. I sådant fall kunde man möjligen riskera att försöka Raumo. Ribergs (dem hos hvilka vi här bo) gossar flyttade sistl. höst fr. Kuopio t. Joensuu och kommo till en högre klass. Men i år skall vid Joensuu lyceum nästan ingen, som ej varit 2 år på klass, flyttats till högre; alltså samma som i Tf. Jag har ofta med bekymmer tänkt på de kära barnen och deras framtid. Något måste vidtagas medan någon möjlighet finnes att bekosta deras skola, ehuru nog detta år är ovisst huru dertill fås medel.
Påminn dem att de med det första och med flit, skära telningarna i stränderna. Det är en skam att de ej ens under sina föräldrars ögon idas arbeta. Detta gäller särskildt Eino. Här få gossarna lof arbeta och det med flit, ty deras föräldrar säga nog rätt då de säga, att få de dra sig så väckes ej hos dem någon skyldighetskänsla. De få ej någon energi, utan växa upp i apathi, tafatta att handla. Detta följer dem lifvet igenom om ej frö och grodd till ett handlingsfullt lif lägges och underhålles i ungdom.
Skulle ej Antti oaktadt din uppmaning, kommit hem till helgen, så borde du kanske fara och hälsa på honom innan han reser till lägret. Du kunde kanske fara så att vi, då jag härifrån återvänder, kunde från Riihimäki följas åt. Men intet har jag dock tid att vara i Hfors bara kanske en dag, och dermed nöjer du dig väl icke.
Nu har jag åter ej vidare att skrifva om. Helsa hjertligen alla de kära barnen. Gossarna må nu samla rikligt växter. Jag har sett här 3 exempl. rätt egendomligt kolorerade växter och skall ta dem sen de mera utvecklat sig, om jag kommer ihåg. En af dem har nu knopp.
Gud vare med Eder och oss alla, derom beder din egen
Axel
Helsa ock hjertligt L-literna.
P.S. Wallenius är väl nöjd nu, mycket beröm och Kontraktsprost dertill.
Den 25te Juni: I dag är här herrligt solsken och varmt vackert väder. Jag har dock begge dessa dagar fått sitta och flitigt skrifva från morgon till qväll med Kotka pappren. I dag fick jag det hemifrån sända Kotka brefvet, men tyvärr har jag ännu ej fått papren från Kuopio så jag ej kan afsända dispositionen ännu. Ett gräsligt skrifveri så handen verker, men är rätt nu färdigt.
Gud vare med Eder
Axel
